Tandborstar o tandborstar.

Ja det är frågan. Eller kanske inte frågan så direkt utan mest ett  konstaterandeatt det finns en uppsjö av olika sorter. Vilken ska man välja, vilken borstar bäst, vilken ger bäst resultat o vitast tänder? Många frågor för en liten borstes skull. Det blir inte enklare då det finns samma antal av olika tandkrämer, extra white, friskare andedräkt, noll hål, m.m. Listan kan göras milslång av de olika märkena. Sist jag var hos tandläkaren fick jag mycket beröm för mina tänder, ja visst blir man glad, men jag blev lite förvånad oxå. Trodde jag skulle få skäll, jag hade nämligen inte använt min elektriska på länge då batteriet pajat o jag glömt köpa ny. Tro nu inte att jag inte borstat gaddarna, jo men så klart jag gjort, men med en vanlig handdriven. Jag vågade då erkänna att jag använt en vanlig borste, tandläkarn blev tyst o mummlade något ohörbart bakom munskyddet. De förespråkar ju de eldrivna, tji fick han. Då detta konstaterats, ja att de handdrivna egentligen visade bättre resultat, iaf på mina tänder, ja då har jag så klart fortsatt med detta. Jag hittade förr  förra gången en mycket bra borste, den har två längder på stråna, en korta o en längre variant, funkar jättebra. Känner riktigt hur de långa stråna kommer in mellan gaddarna. Sist kunde jag inte hitta den sorten utan fick ta en annan, lite busigt, men oxå spännande, vad gör man inte för att få lite spänning i tillvaron. Men det var inte så spännande då jag kom hem o provade den, bah, den var inget vidare, tja, som en vanlig borste helt enkelt, inget att hurra för. Men så i förra veckan hittade jag en sådan som hade lång/korta strån. Lycklig blev jag o tog den o la i vuruvagnen. Äntligen en ordentlig borste. Nu har jag i inlägget nedan redan berättat om mitt taskiga minne, så först i kväll kom jag på min älskade borste som forfarande låg i skåpet o där ska den inte ligga. Jag kastade den gamla o slogs en halv timma med att få tandborsten ur sitt fodral. Men till sist hade jag fått den ur det inplastade eländet o kunde ta den i bruk. Jag gjorde som sig bör, satte tandkräm på den o började borsta i vanlig takt. Aj, aj, aj......som faaan. Det gjorde skit ont, kändes som om jag fått in en ilsken igelkotte i munnen. Satan i gatan vad den var hård. Hade jag haft lösgebiss hade de hoppat ur käften på mig o klapprat iväg i rasande fart.

Jag gick med blödande tandkött in i köket, drog upp förpackningen tandborsten legat i, ja, just det, där stod HARD. Vet egentligen inte vilket som är bäst, hård eller mjuk. Mjuk innebär att man inte känner sig riktigt ren i munnen, hård innebär att gå här med blödande tandkött...plåster, visst det har jag hemma, men det kan bli lite bökigt att ha det i munnen o jag tror det är svårt att få det att fästa. Men kanske man kan sätte plåstret för munnen, känns även som det skulle hjälpa mig att kunna tappa några kilon, kan vara värt att prova. Så ett tips, köp en hård tandborste, borsta hål på tandköttet, sätt ett plåster för munnen, gå automatiskt ner i vikt.