Ut i skogen ska vi gå....

                                                     .....inga skor men sele på, trallallallalllalaaaaaaa.
                                                        ( Katja, selen är så superduper bra, tack.)

                                          Passade på att ha fästingkontroll vid bänken...jodå,
                                                  två fynd.

Inget bås i tofflorna, men väl under rumpan.

Hemma 2 timmar senare..... trött hund.

Jo det var en härlig promenad trots fästingar o risk för möte med huggorm. Tack o lov slapp vi de där slingrande äckliga varelserna, men som sagt, fästingar det fick vi uppleva. De är så förbannat små, tack o lov är de ändå lätta att se på en Whippet. Jag gjorde processen kort, jag klämde dem mot bänken o tog en sten o bankade på dem. Om de dog, ja det vet jag inte, men lite huvudvärk har de nog fått av den behandlingen, kanske även lite yrsel. Det är så trist att när det äntligen blir skönt att vara ute, ja då tycker även all ohyra det. I dag valde vi att ta vår promenad på fäladen, inget bra val. Då vi gått nästan hela vägen ut o skulle över färisten, då såg jag att där framme rörde stenarna på sig, det var stora fläckiga stenar med horn. Det var bara att vända i rasande fart. Jag är, som de flesta vet, rädd för kor. Jag drog med mig Jazper som inte fattade vitsen med att gå samma väg tillbaka, djupt besviken blev han. Men jag försökte förklara att kor, de ska man vara försiktig med. Vet inte om han förstod mitt resonemang, men han följde snällt med en matte som snubblande skyndade iväg. Jag gick nog som en annan efterlyst brottsling, snabba steg, o vände mig om o kollade var de behornade djuren var. Till min fasa såg jag att de hade blivit fler till antalet OCH de följde efter oss. PANIK !!!! Man kan inte gå fortare än man kan...men jag gick nog fortare än så. Fy vad obehagligt. Men som ni förstår så klarade vi oss från attack. Måste ta på mitt koöga nästa gång så jag upptäcker dem i tid. Lev väl , njut i solen o håll koll på kossorna.