Rasande fart.

Jepp, med en rasande fart känner jag hur kroppen fattat att den är över gränsvärdet 50. Den inser att den inte längre kan utföra saker som innan var enkla.  De lätta göromålen är nu ett litet dagsverk, allt tar längre tid, minnet hoppar över vissa klockslag o datumar, för att inte snacka om olika göromål. Jag märker att jag inte längre har full koll på läget, ja, ja, inte så att jag irrar runt på byns gator om natten  o pratar i nattmössan. Mer att jag nu märker att jag måste utföra det som jag kommer på med en gång, annars i nästa sekund är det glömt. Som te.x. när jag i går stod o kammade två katter, inte på samma gång, men jag var i full fart med den sysslan när jag kom på att jag måste ta ut bröd ur frysen. Ja, ja, jag gör det då jag är klar med kisarna. Gjorde jag det??? Nä, det var borta ur minnet, så det fick bli knäckebröd till kvällen. Jag har då kommit på att jag måste utföra det som dyker upp i huvudet bums, annars är det bortglömt. Inte konstig att saker o ting tar tid nu. Jag blir ju aldrig klar med saker o ting, för när jag avbryter för att göra ditt eller datt, ja va fan höll jag nu på med då jag avbröt...det jag höll på med??? Kan man ha ett litet block med vidhängande penna o anteckna då tanken poppar upp? Skulle det se tokigt ut när man gick ut, för jag skulle helt klart glömma ta av blocket o pennan som hänger där runt halsen. Kanske skulle folk tro jag börjat med orientering o då är det ju inte så farligt, med då måste jag köpa en kompass o hänga den oxå runt halsen. Faran är nog att jag mellan varven kommer att undra varför jag har en kompass hängande där, nytt mode...eller? Om jag sen har en karta nedstoppad i bakfickan så kommer jag nog tro att jag gått vilse o då är det riktigt illa. Nä, jag får nog försöka träna upp minnet i stället, men hur gör man det? Någon som har ett bra tips, men kom inte med korsord, det håller jag redan på med...tror jag. Ja, detta var om att hjärnan börjat att stänga ner vissa avdelningar, nu kommer vi till att kroppen börjat göra det samma. Ledvätskan har sinat, jag har fått så förbannat ont i tummarna o höger hands lillfinger, det lilla fingret har även fått svårt att räta ut sig från ihopknuten ställning, det liksom stannar till innan det rätar ut sig o då säger det knak-plopp, det gör inte ont utan känns bara lite obehagligt. Tummarna gör det bara allmänt ont i, konstigt då dom oftast befunnit sig mitt i handen o inte behövt jobba så värst mycket. Sen till det absolut värsta/ondaste, jag har fått hälsporre, jepp, ja nu snackar vi inte om att jag varit ute o ridit o glömt ta av en sporre, vilket iofs skulle vara mycket troligt. Nä det heter hälsporre, trots det egentligen gör ont under hälen, knasigt ja, men inget jag kan hjälpa. Det beror på att mina vinterkängor inte varit så bra, de har för hård sula o då kan resultatet bli detta. Jag har fått olika rörelser att göra med foten, bara att hoppas det hjälper så man slipper operation. Det gör så förbannat ont när man suttit ett tag o sen ska resa sig o gå, det ser nog även ganska konstigt ut då jag tar de stapplande första stegen. Djuren sitter med förvånad blick o följer vart enda steg jag tar. Tänk er själv att vara djur i mitt hus, helt plötsligt så när matte reser sig så utstöter hon ett ljud du aldrig hört förut. Kan liknas vid en valrosshane som söker en partner, tror jag ser lika vig ut som en sådan. När matte sen har kommit i upprätt läge o ska sätta ena foten framför den andra, ja då tar hon liksom sats som om hon skulle hoppa 2.40 i höjd. Nu vet  alla djuren här att det inte finns en möjlighet till detta så det gör detta ännu mera konstigt. Om man säger så här, för att göra beskrivningen korrekt om hur det ser ut när matte går, så liknar Ringaren i Notre Dame en modell på cat walken jämfört med henne, mmmmm....det säger nog allt.  Jag har nu  köpt geléhälar, ja alltså sådana man lägger i skorna, mina egna är de gamla vanliga. Jag får säga att det faktiskt kändes ganska skönt att ha i skorna, blev ju lite mjukare för min sporre. Att jag sen fick klart för mig att min hålfot var på väg nedåt o fick köpa hålfotsinlägg, det var droppen. Nu är man gammal. Trist läge då man för ett antal år sedan skämtade om just hålfotsinlägg o gamla damer, jepp, nu är man där. Får genast sluta skämta om det där med rullatorer, snart är man där oxå, nä detta håller inte, stanna jorden jag vill hoppa av.