Närkontakt.

I går fick jag en spindel på halsen, ja inte så att någon kom o satte en spindel i bur utanför min dörr. Nä jag fick en spindel på min hals, jag ryser bara av tanken nu, trots spindeln är både död och...nä begraven är den inte. Jag var nere i källaren för att mata vildkatterna, inget konstigt alls. Nu när jar inte vet om det är smitta o sjukdom som tagit 2 katters liv, ja då har jag "skyddskläder" i garaget som jag byter om till. Plus att jag tar på gummihandskar. Där gick jag alltså i källaren o donade med mat o välling, till katterna alltså, då kände jag något som kittlade på halsen, jag trodde det var min hästsvans o liksom knyckte till med nacken. Men det fortsatte kittla ett tag, när jag nu hade gummihandskar på, våta sådana, så var det inte läge att börja tafsa omkring på bara huden. Kittlet slutade o jag var nöjd med det. Så när jag kom in i garaget för att ta av skyddskläderna, då damp det ner en svar, luden åttabening på golvet framför mig. Jag gastade rakt ut, vilket jag normalt gör varje gång jag ser en spindel. Men ni kan tänka er vilket gastande det blev nu när jag förstod att den krupit omkring på min bara hud. Fy bubblan va äckligt. Kan tala om att denna spindel aldrig kommer göra det igen, för i skräck o hämdaktion så stampade jag den platt som en plätt, ja det var bara en svart plutt efter den. Men va gräsligt, yerk. Enda förklaringen är nog att den funnits i garagejackan då jag tog på den, ännu mera yerk,yerk.
Sen kan jag tala om att jag har en Whittep, jojomensan. I dag på promenaden mötte vi en äldre farbror. Han ville hälsa på Jazper, då när han stod där o klappade på Jappe frågade han vad det var för ras. Whippet svarade jag, jaha, ja, ja sa farbron en Whittep, ja det är en väödigt vacker hund, sa han. Kan tala om att jag hade stora problem med att hålla mungiporna på plats. Men farbron var så vänlig o rar o då börjar man inte gapflabba inför en sådan.
Nu börjar sommargäster o annat fyle invadera byn, fy vad jag inte tycka om turist. De tar liksom sådan plats, högljudda o hurtiga. Där kommer de joggande med hörlurar i öronen o ser så jäkla spänstiga ut. Varmt är det o jag svettas som en gris bara av att gå, nu kan jag ju skylla en del på klimakteriet, men ändå??? Rätt som man går där o småmyser hör man ett "klick, klick, klick, klick" bakom sig, ja då kommer en tant i rasande fart med stavarna pendlande som lärkevingar, när hon passerar oss i 40 knyck klämmer hon ur sig ett käckt, -hallojsan, bah eh hej, säger jag o svettas vidare på promenaden o ser tanten försvinna i fjärran. Damer med högklackat ger sig ut på fäladen o de går gärna i grupp, samtidigt som de pratar högt med en ganska skrikig stämma så trippar de på tå runt alla koskitar som ligger där. Då hör man att deras skrikiga stämma ändrar tonläge till ett dovare usch o fy. Kostymklädda kontrosnissen kommer i sina blankputsade skor, som ganska snart blir dammiga på banvallen. Den typen går alltid med handen vid örat, i handen har han då en mobiltelefon. För att överrösta fågelsången så pratar han mycket högt, inga problem att höra vad det talas om så jag hoppas det inte är på SÄPO han jobbar.
Sen har vi de cyklande badjävlarna, ja man kan kalla dem så. De kommer runt gathörnen i rasande fart med badrocken oknuten, fladdrande som en draculamantel efter sig. Det gäller att vara pigg då man vågar gå i byn på morgonkulan, det är nämnligen då de är i farten för att ta morgondoppet.
Ja sen har vi de små älskade "änglarna", de där små halvfigurerna som skriker så fort de inte får sin vilja igenom. De hörs över hela byn, de kommer i horder o har stor makt över det vuxna folket. Har hela e.m. suttit o lyssnat på en liten marodör som hade en jäkla stämma. Jag bor nästan granne med ett fik, det var där den lille marodören o hans familj var o fikade. JAG VILL INTE SITTA I SOLEN, YEIIIIIIIIIIIISCHKIRIIIIIIIIIIIIII, JGA VILL INTE HA DET YIAAAIIIII, JAG VILL HA DET !!!!!!! O.S.V. Nackhåren reste sig på både mig, katter o hund, fjädrarna på fåglarna stod rakt ut som om de skulle rugga av sig varenda en på 1 sekund. Jäklar vilken pipa den ungen hade. Sen bara skrek han/hon, den/det, hela, hela tiden. Grannen hade sina barn o barnbarn på besök, där var de vuxna igång o busade med småbarnen, leken gick ut på att de vuxna skulle skrämma barnen så de skulle skrika så högt de bara kunde, mest för att störa grannarna o överrösta ungen på fiket. Ja detta var bara en försmak på vad sommarn har att bjuda på, tror jag ska inhandla x antal bilsonproppar, armbågsvässare,skor med stålhätta o en stor låda med tålamod. Jag går nu ständigt nu o nynnar på Bengt Sänds låt " Nu är den förbannade sommarn här....." o jag längtar till hösten.